En introduktion till tävlingsrodd.

Den moderna roddsportens ursprungsland är England. De berömda roddtävlingarna på Themsen mellan lag från Camebridge och Oxford har anor ända från 1829.

Till Sverige kom roddsporten redan i mitten på 1800-talet, då "Götheborgs Ro-Club" bildades. Den 27 november 1904 bildades Svenska Roddförbundet. Det första svenska mästerskapet i rodd arrangerades 1905 i Stockholm. Båttypen var singel-sculler, och vår förste svenske mästare blev Albin Johansson från Vaxholm.

Tävlingsroddd är en sport för lugna vatten. De bästa banorna finns i långsmala sjöar och vattendrag där blåst och vågor inte ställer till alltför mycket besvär. Rodd är en vacker sport. Roddlagets perfekt samtrimmade rörelser och sammansvetsade viljestyrka hör till det finaste man kan uppleva inom någon lagsport. Oavsett om man sitter vid årorna eller på åskådarplats.

5:41 på 2000 meter.
Det går fort när tävlingsroddare i världsklass får upp farten. I det avgörande loppet i OS i Los Angeles 1984 för åtta med styrmann - den snabbaste båttypen - löd segrartiden på 5.41 på 2000 meter. Det motsvarar en genomsnittshastighet på hela 11.4 knop.

Banorna.
En tävlingsbana i internationell klass ska vara 2000 m lång och innehålla minst sex banor. De tävlande lagen delas in i klasser efter båttyp, ålder, respektive dam- och herrklass. I olympiska sammanhang förekommer 8 olika båttyper och upp till 14 tävlingsklasser. Bra roddbanor finns i Sverige på Hjelmsjön i Skåne, Ryrsjön vid Lilla Edet, Rådasjön i Mölndal och sjön Magelungen i Farsta, söder om Stockholm.

Båtarna

Tävlingsbåtarna har i med tiden blivit allt smäckrare och lättare. Idag används endast utriggade båtar i tävlingssammanhang, men ända in på sjuttiotalet förekom även så kallade inriggade båtar, med årtullarna fästade på traditionellt sätt i bordläggningen. I Sverige tävlas det även i Kyrkbåtar och Tiohuggare. Kyrkbåts-tävlingarna förekommer främst i Dalarna men även i andra landskap i den regionen som t.ex Hälsingland. Tiohuggartävlingar är något som kommit alltmer på senare år. Denna form av rodd utövas både på Väst- och östkusten.

Båttyper

Inom den traditionella tävlingsrodden förekommer i princip två båttyper: Dubbelårsbåtar, eller "scullers", respektive enkelårsbåtar. Besättnigens storlek kan variera. Sculler finns som single, dubbel och fyra. Enkelårsbåtarna finns i storlekar för två eller fyra roddare, både med och utan styrman. Den största båttypen med plats för åtta roddare, har alltid styrman.

Konstruktion

Tidigare tillverkades tävlingsbåtarna i trä, men nuförtiden är de flesta nytillverkade båtar gjorda i glas- eller kolfibermaterial tillsammans med plast och, i vissa fabrikat, kevlar. En liten fena är monterad under aktern för att ge kursstabilitet. På de större båttyperna finns ett roder monterat i aktern. Detta manövreras med vajrar antingen från en rörlig fotplatta, en så kallad Fotspark, eller av en cox (styrman). I nosen på båten sitter en vit gummiboll som skydd och som hjälp vid avdömning av målfoto. båten är utrustad med ett rörligt säte som rullar på skenor. Detta för att ge roddaren möjlighet att utnyttja benen i roddraget.

Årorna
Årorna är ihåliga för att reducera vikten. Längden är mellan 2,98 m, på en sculleråra och 3,81 m på en enkelåra.

Lite roddhistorik

Äran av att ha utvecklat roddbåten verkar få tillskrivas egyptierna. Den första registrerade båten med åror förekommer på en relief på en stenvägg som rests i Egyptien mellan 3300 och 3000 före Kristus. Historien har delvis skapats av åror och de män som satt bakom dem. Romerska krigsskepp, Vikingaskepp och Venetianska gallärer, var alla beroende av årkraft.