  |
    |
| Dagens datum: 2010-09-09 | |
| 2007-12-08 (Artikel
nr:442 Svensk Rodd nr: 2007-4) Succé i Boston! Efter en trevlig SM-helg i Örkelljunga kom Anders Holmberg, Falkenbergs Roddklubb (FRK), med en inbjudan till klassiska regattan Head of the Charles River i Boston, USA. Anders berättade att han fått förtroende att fylla en 4+ med roddare efter eget tycke och att han då gärna ville se en helsvensk besättning. Utöver Anders var Tobias Karlsson, FRK, en given roddare, och med dem givna förutsättningarna behövdes ingen längre betänketid for att jag och min klubbkamrat, Robert Vigert, skulle hänga på. Väl på plats i Boston tog Anders och Tobias emot på Logan Airport och tillsammans tog vi T-banan hem till Anders bostad. Allt var fixat och klart: boende hemma hos Anders, fin båt och som kronan på verket en erfaren cox från Boston University (BU). Vi var inte helt säkra på hur bra Anders kände till Boston som stad så vi hade tagit med oss en coach/guide från Sverige. Pappa Wallerius, som också kom med på resan, fick uppleva svunna minnen från sin militärtjänst på 60-talet då han med flottan och jagaren ”Halland” bland annat lade till i Boston. Efter en snabb visit hos Anders tog vi oss till BU boathouse för ett första träningspass; ett pass där vi som inte rott fyra med styrman fick erfara en rodd något tyngre än vanligt. Inte hjälpte det att någon!? mätt fel på årorna. Med lite skruvande fixades detta till och följande pass kändes helt OK. På dagen D - tävlingsdagen - laddade vi upp med Robbans gröt lagad på gryn och nötter som medtagits från Sverige. Väl beprövad bland oss SRF:are. Som sagt startade vi i klassen Men’s Club 4+ och det under sponsornamnet ”Big foot moving boat club”. Samma båt kom på en fjärdeplats år 2006 och tack vare deras bedrift fick vi startnummer 3 i årets tävling. Totalt var det 43 lag som kom till start i vår klass. Med så många båtar som går ut med ca 10 s mellanrum är det en stor fördel med ett lågt startnummer. Bland annat skulle det bli ett mindre antal båtar att passera... Redan innan vi anlände till båthuset stod det klart att Anders snackat upp oss bland sina kamrater vid BU. Med andra ord kan man säga att förväntningarna var stora. Karlsson hade också sina teorier klara: Nu när vi plockat ihop det bästa av FRK:s och SRF:s SM-båtar kan det bara gå fort. Vi kom iväg bra i det 4,8 km långa loppet och redan innan andra bron (ca 1200m) passerade vi Union Boat Club (UBC) som startat före oss. Med UBC bakom oss fortsatte vi med bra tryck för att jaga ikapp Riverside Boat Club som gick ut som #1. Rodden funkade tekniskt bra och med det försvinnande startfältet bakom oss och ett lätt bakvatten förstod vi att Riverside var nära... Efter ytterligare ett gäng broar och några tajta svängar rodde vi forbi Riverside på målrakan. Efter målgång och några minuters återhämtning blev det till att ro tillbaka till BU boathouse och det var nog först då jag insåg vilket publikhav som kantade stränderna. Anders berättade senare att det varje år brukar vara ca 200.000 åskådare utmed banan. Lite mer än vi är vana vid. Väl tillbaka i båthuset fick vi nyheten att vi vunnit loppet på en tid bara några sekunder från banrekordet. Verkligen roligt! Efter diverse gratulationer gick vi utmed banan for att kolla på tävlingen samt besöka ett och annat partytält. Bland annat fick världsmästaren Mahe Drysdale från New Zealand se sig besegrad i år igen i herrarna singel. Så tyvärr fick vi inte dela samma prispodium som han när väl medaljerna delades ut under publikens jubel. Dagen efter åkte Robban, farsan och jag hem till Sverige. Anders och Karlsson drog vidare för att utforska New York. Det var med en skön känsla man kunde luta sig tillbaka i sin flygstol och se tillbaka på en väldigt trevlig helg med upplevelser utöver det vanliga. Förhoppningsvis får man möjligheten att komma tillbaka någon gång i framtiden. Tobias Wallerius, Stockholms Roddförening |
|
Producerad av: Sajtsnickarn