Rodd är enkelt förklarat konsten att få en båt att röra sig framåt med en eller ett flertal åror. Ror gör man oftast med två åror, men i tävlingsrodd med flera roddare, och i historien med farkoster som var för breda att ros med dubbla åror, har man rott med en åra per roddare.
En kort historia om roddens uppkomst
Äran av att ha utvecklat roddbåten verkar få tillskrivas egyptierna. Den första registrerade båten med åror förekommer på en relief på en stenvägg som rests i Egypten mellan 3300 och 3000 före Kristus.
Historien har delvis skapats av åror och de män som satt bakom dem. Romerska krigsskepp, Vikingaskepp och Venetianska galärer, var alla beroende av årkraft. Vikingar i stormnigstagen Galär från början av 1600-talet nyttjade fem roddare per åra!
Roddsporten i Sverige
Rodd är en sport som ofta förknippas med elitism och tradition, men i Sverige är den en tillgänglig och växande idrott som engagerar människor i alla åldrar. Från pittoreska sjöar till brusande floder och kustlinjer, Sveriges unika geografi erbjuder en perfekt bakgrund för denna krävande men belönande sport. Men vad är det som gör rodd så speciellt i Sverige, och hur har sporten utvecklats över tid i detta skandinaviska land?
Historisk bakgrund av rodd i Sverige
Rodd har en lång historia i Sverige och är känt för att ha varit en populär fritidsaktivitet såväl som en konkurrenssport. De första roddklubbarna bildades i slutet av 1800-talet, och sporten har sedan dess växt i popularitet. Svenska roddare har även tävlat internationellt och har flera framstående prestationer på sitt CV.
Tidiga år och etablering
De första roddklubbarna i Sverige bildades i slutet av 1800-talet, en tid då idrotten började ta form som en organiserad verksamhet. Rodd, som redan hade en solid fotfäste i länder som Storbritannien och USA, fann snabbt sin plats i det svenska samhället. Intresset för rodd ledde till etableringen av flera roddklubbar runt om i landet, däribland i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Mellankrigstiden och modernisering
Under mellankrigstiden upplevde roddsporten i Sverige en period av modernisering och popularisering. Sporten blev mer teknisk och utrustningen utvecklades, vilket resulterade i snabbare och mer effektiva roddbåtar. Detta var också tiden då svenska roddare började göra ett intryck internationellt, med flera framstående prestationer i europeiska och världsroddmästerskap.
Efterkrigstiden och demokratisering av sporten
Efter andra världskriget, som påverkade alla idrotter, inklusive rodd, tog sporten fart igen i Sverige. En viktig förändring var demokratiseringen av sporten, vilket gjorde den mer tillgänglig för allmänheten. Klubbar och organisationer började satsa mer på ungdomsverksamhet och utbildning, och rodd blev en sport som kunde utövas av människor i alla samhällsskikt.
Internationella framgångar
Svenska roddare har över tid lyckats prestera väl på den internationella arenan. Sverige har tävlat i olympiska spel, världsroddmästerskap och andra internationella tävlingar, och även om det inte alltid har resulterat i medaljer, har det stärkt Sveriges rykte som en roddnation.
Samtid och framtid
På senare år har rodd fortsatt att vara en viktig del av det svenska idrottslandskapet. Med moderna faciliteter och ett ökat intresse för sporten både som en tävlingsdisciplin och som en form av motion, står rodd inför en ljus framtid i Sverige.
Typer av rodd
Det finns flera olika former av rodd, från inriggare och sculler till åtta med styrman. Varje form har sina egna utmaningar och kräver en unik uppsättning färdigheter och tekniker. I Sverige är både inomhusrodd, ofta utförd på roddmaskiner, och utomhusrodd populära.
Sculling och sweep
Rodd kan i huvudsak delas in i två kategorier: sculling och sweep. I sculling håller varje roddare i två åror, en på varje sida av båten. I sweep-rodd håller varje roddare i en enda, längre åra och rodret antingen på babord eller styrbord sida. Båda teknikerna är populära i Sverige och har sina egna specifika utmaningar och färdighetskrav.
Inriggare och outriggare
En annan viktig distinktion är mellan inriggare och outriggare. Inriggare är oftast enklare och billigare båtar, och används ofta för träning och fritidsrodd. Outriggare är mer tekniskt avancerade och används mest i tävlingssammanhang.
Båttyper
Beroende på antalet roddare och om det finns en styrman eller inte, har vi olika typer av båtar:
- Singelscull (1x): En person scullar.
- Dubbelscull (2x): Två personer scullar.
- Tvåa utan styrman (2-): Två personer rodde sweep utan styrman.
- Tvåa med styrman (2+): Två personer rodde sweep med styrman.
- Fyra utan styrman (4-): Fyra personer rodde sweep utan styrman.
- Fyra med styrman (4+): Fyra personer rodde sweep med styrman.
- Fyrdubbelscull (4x): Fyra personer scullar.
- Åtta med styrman (8+): Åtta personer rodde sweep och en styrman styr båten.
Inomhusrodd
Inomhusrodd har blivit allt mer populärt i Sverige, delvis på grund av landets klimat som gör det svårt att ro utomhus året runt. Roddmaskiner som Concept2 är standardutrustning i många gym och träningscenter. Det hålls också tävlingar i inomhusrodd, där roddare kan tävla i olika distanser på roddmaskin.
Adaptiv rodd
Det finns också möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att delta i rodd, kallat adaptiv rodd. Detta inkluderar olika båt- och sitsanpassningar för att göra sporten tillgänglig för så många som möjligt.
Deltagande och tillgänglighet i rodd i Sverige
En av de mest attraktiva aspekterna av rodd i Sverige är dess tillgänglighet. Många roddklubbar erbjuder kurser och program för nybörjare, och det finns inga åldersgränser för att börja ro. Det gör sporten till en utmärkt fysisk aktivitet för alla, oavsett erfarenhetsnivå.
Klubbar och föreningar
I hela Sverige finns det ett stort antal roddklubbar, från storstäder till mindre samhällen. Dessa klubbar utgör ryggraden i svensk roddsport och de erbjuder en mängd olika program för roddare på alla nivåer. Det är också här som många får sin första erfarenhet av sporten, genom nybörjarkurser och introduktionsprogram.
Nybörjarvänlighet
Ett av de mest tilltalande dragen med rodd i Sverige är att det är en mycket nybörjarvänlig sport. Många klubbar har utbildade instruktörer och tränare som kan hjälpa nya roddare att lära sig grunderna i sporten. Detta gäller både barn och vuxna, vilket gör rodd till en tillgänglig aktivitet för familjer och individer i alla åldrar.
Åldersgrupper
Det är aldrig för sent eller för tidigt att börja med rodd i Sverige. Klubbar erbjuder program för barn så unga som 10 eller 12 år och det finns även specifika kurser och program för seniorer. Denna bredd av åldersgrupper som kan delta gör rodd unik jämfört med andra sporter som kan ha mer begränsande ålderskriterier.
Kvinnor i rodd
Kvinnors deltagande i rodd har ökat genom åren och idag är det en sport som lockar både män och kvinnor. Klubbar och föreningar har aktivt arbetat för att inkludera och uppmuntra kvinnliga roddare, vilket har lett till en ökad representation på både nationell och internationell nivå.
Ekonomisk tillgänglighet
Rodd har traditionellt setts som en dyr sport på grund av kostnaden för utrustning och medlemskap i klubbar. Men många svenska klubbar har arbetsstipendier, uthyrningsmöjligheter eller andra finansiella lösningar för att göra sporten mer tillgänglig.
Inklusivitet
Sporten har också blivit mer inklusiv på andra sätt, till exempel genom program för adaptiv rodd, som gör det möjligt för personer med olika typer av funktionsnedsättningar att delta.
Viktiga tävlingar och evenemang i rodd i Sverige
Sverige har en rad nationella och internationella roddtävlingar, inklusive svenska mästerskapen i rodd. Dessa evenemang drar till sig roddare från hela landet och erbjuder en plattform för talanger att visa sig på en större scen.
Svenska mästerskapen
Svenska mästerskapen i rodd är en av de mest prestigefyllda nationella tävlingarna och fungerar som en plattform där Sveriges bästa roddare kan tävla mot varandra. Tävlingen organiseras årligen och har olika klasser för både män och kvinnor, ungdomar och seniorer, vilket gör det till en mångsidig och inkluderande händelse.
Regionala mästerskap och cupserier
Förutom de nationella mästerskapen finns det också regionala mästerskap och cupserier som drar till sig roddare från specifika delar av Sverige. Dessa evenemang är ofta mindre i skala men spelar en viktig roll för att främja sporten på lokal nivå.
Internationella tävlingar
Sverige är också värd för flera internationella roddtävlingar, vilket ger svenska roddare en chans att tävla på en global scen. Dessa evenemang lockar ofta internationell press och skapar ett utmärkt tillfälle för Sverige att visa upp sin roddkultur.
Inomhustävlingar
Inomhusrodd har blivit allt mer populärt, och det finns nu flera tävlingar som är dedikerade just till denna form av rodd. Här används roddmaskiner och tävlingarna kan vara allt från individuella distanstävlingar till lagkapp.
Junior- och ungdomstävlingar
För att främja ung talang inom sporten anordnas det också tävlingar specifikt för juniorer och ungdomar. Dessa tävlingar är viktiga för att upptäcka och utveckla framtida elitroddare och erbjuder en utmärkt chans för yngre roddare att få tävlingserfarenhet.
Masters och veteraner
För den äldre generationen av roddare finns det även tävlingar anpassade för masters och veteraner. Dessa evenemang fokuserar mindre på elitprestanda och mer på deltagande, och är ett utmärkt sätt för äldre roddare att fortsätta vara aktiva inom sporten.
Framtidsutsikter för rodd i Sverige
Rodd i Sverige är en sport med en ljus framtid. Med ett ökande antal roddklubbar, investeringar i träningsfaciliteter och ett starkt stöd från Svenska Roddförbundet, förväntas sporten fortsätta att växa i popularitet och prestation.
Fler medlemmar och klubbexpansion
Antalet roddklubbar i Sverige växer stadigt, och fler människor än någonsin är intresserade av att prova på sporten. Detta breda intresse ökar sportens tillgänglighet och utgör en solid grund för framtida tillväxt.
Investeringsinitiativ
Ett antal roddklubbar har investerat i förbättring och utvidgning av sina träningsfaciliteter, vilket gör sporten mer tillgänglig och attraktiv för både nya och erfarna roddare. Dessutom får rodd mer och mer uppmärksamhet från lokala och nationella fonder, vilket ger sporten de resurser som behövs för fortsatt utveckling.
Stöd från Svenska Roddförbundet
Svenska Roddförbundet spelar en aktiv roll i sportens utveckling genom att erbjuda stöd till klubbar, organisera tävlingar och erbjuda utbildningsresurser. Detta institutionella stöd är avgörande för sportens långsiktiga framgång.
Ungdomsutveckling och talangprogram
Många klubbar och förbund har utvecklat program för att identifiera och utbilda unga talanger. Dessa initiativ ser till att Sverige fortsätter att vara konkurrenskraftigt på internationell nivå och säkrar en ljus framtid för sporten.
Teknologisk utveckling
Användningen av modern teknik, som roddsimulatorer och biomekanisk analys, blir allt vanligare i sporten. Denna teknologiska utveckling ger tränare och atleter bättre verktyg för att förstå och förbättra teknik och prestanda.
Inklusivitet och mångfald
Ett ökande fokus på inklusivitet, inklusive program för adaptiv rodd och mångfaldsinitiativ, gör att sporten blir tillgänglig för en bredare del av befolkningen, vilket i sin tur bidrar till sportens fortsatta tillväxt och popularitet.
Kostnader och finansieringsmöjligheter i svensk rodd
Grundläggande kostnader
Rodd kan initialt framstå som en dyr sport på grund av de specifika utrustningsbehoven. En roddbåt kan kosta allt från några tusen kronor för en begagnad modell till tiotusentals kronor för en toppmodern tävlingsbåt. Därtill kommer kostnader för åror, flytvästar och eventuell personlig utrustning som dräkter och skor. Medlemskap i en roddklubb och eventuella träningsavgifter kan också tillkomma.
Klubbmedlemskap och utbildning
Medlemskap i en roddklubb varierar i kostnad men ger ofta tillgång till klubbens båtar och träningsfaciliteter. Många klubbar erbjuder också utbildningar och kurser, vilka kan ha separata avgifter.
Tävlingskostnader
För den som vill tävla tillkommer ytterligare kostnader, som tävlingsavgifter och eventuella resekostnader till och från tävlingsorter.
Finansieringsmöjligheter
Stipendier och bidrag
Vissa roddklubbar och förbund erbjuder stipendier eller bidrag, antingen baserade på behov eller prestation. Detta kan hjälpa till att sänka kostnadsbarriären för att komma igång med rodd eller för att tävla på en högre nivå.
Utrustningsuthyrning och delning
För att göra det billigare och mer tillgängligt att prova på rodd erbjuder vissa klubbar uthyrning eller delning av båtar och utrustning. Detta kan vara ett bra alternativ för nybörjare som inte är redo att investera i egen utrustning.
Crowdfunding och sponsring
En annan finansieringsmöjlighet som blir allt vanligare är crowdfunding och privata sponsorer. Detta är särskilt relevant för elitroddare som siktar på internationella tävlingar och behöver ekonomiskt stöd för att kunna delta.
Lån från familj och vänner
Det är också möjligt att låna pengar från nära och kära. Kom ihåg att detta kan påverka era relationer, så var noga med att sätta upp klara villkor och en återbetalningsplan.
Bidrag och stipendier
För vissa ändamål, som utbildning eller idrottssatsningar, kan bidrag och stipendier vara tillgängliga. Dessa behöver inte betalas tillbaka, men kräver ofta att du uppfyller vissa kriterier.
Kommunalt och statligt stöd
I vissa fall kan roddklubbar och individuella roddare söka ekonomiskt stöd från kommunala eller statliga instanser. Detta kan inkludera bidrag för anläggningsutveckling, ungdomsverksamhet eller för att främja idrott bland vissa målgrupper.
Privatlån och blancolån
Privatlån och blancolån är oprioriterade lån där ingen säkerhet krävs. Dessa är flexibla men har ofta högre räntor jämfört med lån som har någon form av säkerhet.
Bolån
Om du äger en fastighet kan du ta ett bolån, som har din bostad som säkerhet. Räntorna för bolån är generellt lägre än för oprioriterade lån.
Billån och båtlån
För dessa typer av lån används fordonet som säkerhet, vilket ofta resulterar i lägre räntor jämfört med oprioriterade lån.
Studielån
Studielån är ett sätt för studenter att finansiera sina studier. Dessa lån har ofta förmånliga villkor, som låg ränta och flexibla återbetalningsplaner.
Kreditkort
Ett kreditkort är en typ av lån där du får en kreditgräns att använda för köp. Räntan kan vara hög om du inte betalar tillbaka i tid men det ingår alltid en viss tids räntefri kredit som kan utnyttjas.
Payday lån och snabblån
Dessa är kortfristiga lån med hög ränta och bör endast användas i nödsituationer och om du är säker på att du kan betala tillbaka dem snabbt. Det är vanligtvis lån direkt utbetalning och som inte är direkt lämpliga för större inköp.
Crowdlending
Crowdlending, eller peer-to-peer-lån, är en metod där individer kan låna pengar direkt från andra personer genom en onlineplattform. Villkoren varierar beroende på plattform och långivare.
The Dogget Coat and Badge race
Med varje form av transportsätt kommer det ju, traditionellt sett, en lust att tävla och roddbåtar var inget undantag. I England härstammar tävlandet med roddbåtar från tiden då det enda sättet att korsa floden Themsen var London bridge och Chelsea bridge. De som ville korsa floden på något annat ställe fick anlita färjor som roddes av färjkarlar. Dessa färjkarlar blev efterhand föremål för vadslagning bland societeten hos vilken detta var ett vanligt förekommande tidsfördriv.
Det var för dessa färjkarlar som The Dogget Coat and Badge race blevinstiftat av sjuttonhundratalskomikern Thomas Dogget. Mr Dogget ville förbättra kvaliteten på färjekarlarna längs med Themsen och samtidigt fira kröningen av Kung George I. På sin dödsbädd önskade Dogett att tävlingen skulle hållas den första augusti ”för alltid”.
Det första av dessa scullerlopp gick av stapeln 1716 med sart vid The Old Swahn pub vid London Bridge. Det roddes över en bana på knappt fem miles med målgång vid The White Swahn pub i Chelsea. Detta lopp är det äldsta dokumenterade loppet i världen och det genomförs än i dag. Nu för tiden är det dock ett amatörlopp. Priset är en stilig klädnad (The Dogget Coat) och en segerbricka. I tävlingens begynnelse gav priserna inte bara status åt vinnaren. De var även värda långt mycket mer än vad den genomsnittlige arbetaren tjänade på den tiden.
The University Boat Race och The Royal Henley Regatta
Idag är väl de mest kända tävlingarna i roddkalendern The University Boat Race mellan Oxford och Camebridge och , givetvis, The Royal Henley Regatta. Rodden spred sig till de mer ”ståndsmässiga” klasserna i början av 1800-talet och rodden blev en sport för ”gentlemen”.
Den första universitet-skaprodden gick av stapeln onsdagen den10 juni 1829 klockan 19.56. Det här loppet roddes mellan Hambleden Lock till Henley. Favoriterna, Camebridge, vann lottdragningen om banval och valde Berkshire-sidan men Oxford vann loppet lätt med en fem, sex längder på tiden 14 minuter och 10 sekunder.
Innan utriggare kom in i bilden roddes loppet aldrig under 8 minuter. I dag ros loppet varje vår, mellan Putney till Mortlake. The University Boatrace TV-sändes för första gången 1938. 1981 skrevs det rodd-historia igen, då Susan Brown blev den första kvinna att delta i The Boat Race. Detta gjorde hon med den äran då hon styrde Oxford till seger.
Regatta, det italienska ordet för en båttävling hållen under pampiga former, är verkligen rätt ord att beskriva Henley Royal Regatta med. Den första regattan hölls redan 1939 men tävlingen fick inte kunglig status förrän 1951, då Prince Albert gav den sitt beskydd, bidragande med 50£ till regattans sinande kassa. Sedan regattans början har ban-sträckningen ändrats fyra gånger för att undvika orättvisa förhållanden. Idag, beskrivs den ”raka” banan vara ”ungefär en mile och 550 yards” lång.
Henley är nog den mest prestigefyllda av regattor och det har alltid varit ett mål för besättningar från hela världen att vinna här. Efterapning sägs vara den högsta formen av smicker och i dag finns det ett stort antal ”Henley regattor” arrangerade världen över. Den ursprungliga Henleyregattan skapades som ett nöjesevenemang för traktens människor. Idag har regattan blivit beskriven som ”Den bäst organiserade picknicken i Europa”. För roddaren själv är det dock allt annat än en ”picknick”.
1984 överskred antalet anmälningar till regattan 300 för första gången och 1986, för att klara av det stora deltagarantalet, utökades antalet tävlingsdagar till fem. Evenemanget hålls alltid den första helgen i juli. Loppen börjar på onsdagen och slutförs på söndag eftermiddag. Innan regattan kan påbörjas måste de svanar som normalt huserar på och omkring banan avlägsnas med stor varsamhet då det inte vore lämpligt att de kom till skada under tävlingarna då de ju faktiskt är kunglig egendom.
Utveckling
År 1900 blev rodden en olympisk sport. Intressant att notera är hur reglerna för rodden har ändrats sedan 1800-talet. Åren 1908 och 1948, till exempel, avgjordes de olympiska spelens roddtävlingar på Henley-banan. I dag skulle detta vara otänkbart då denna bana är långt ifrån strömfri, vilket numera krävs.
I dag kostar en tävlingsingelsculler mellan 20 000 och 60 000 svenska kronor. De första roddloppen avgjordes i pråmliknande båtar. Dessa var breda, tunga och byggda med plank och hade ”fixed seats” (orörliga säten). Årtullarna satt på relingen.
1846 utvecklade Oxford utriggaren, vilket möjliggjorde att årtullarna kunde monteras utanför relingen. Detta medförde att man kunde bygga ett smalare och lättare skrov men med bibehållen utväxling som tidigare. 1870 uppträdde Yaleroddarna med infettade läderbyxor. Med fötterna fastspända i båten gled de fram och tillbaka på släta träplankor och kunde på detta sätt även utnyttja benen i dragen. Endast ett år senare uppfanns det rullande sätet (Sliding seat). Tävlingsbåten var nu fulländad. Ett smalt, lättframdrivet skrov, breda riggar som fäste för årtullarna, fotsparkar att förankra fötterna i och ett rullande säte för att ge hela kroppen möjlighet att hjälpa till att driva åran genom vattnet.
Sedan dess har konstruktionen på tävlingsroddbåtarna bara finslipats. De största förändringarna har varit i nya material och konstruktions-tekniker. Under det senast århundradet (1900-talet) har båtarna blivit styvare, lättare smalare och längre, allt för att nå en högre hastighet. Kostnaden för forskning och utveckling för att få snabbare båtar är enorm och långt ifrån vad flera av länderna som deltager i världsmästerskapen klarar av. Därför granskar FISA, den internationella roddorganisationen, alla ändringar och nymodigheter inom båtdesign och förbjuder de nymodigheter som på grund av sin kostnad kan orsaka orättvisor på tävlingsbanorna.
FISA har även infört vissa standardregler för tävlingsroddbåtar. Detta medför att roddsporten mer blir en tävling man mot man eller kvinna mot kvinna. Mer tid läggs på fysisk träning och utvecklande av en god roddteknik än att skapa bra båtmateriel. Det är roddarens förmåga som ska avgöra. Inte båtmaterielen.
